Månad: februari 2022

APRI 10 avslutades vid årsskiftet 2020/2021 och därefter har projektresultaten sammanställts och presenterats i en slutrapport som nu är publicerad som SSM-rapport 2022:02.

APRI bedriver sedan tidigt 90-tal forskning inom svåra haverier i form av treåriga projekt. Nu har precis slutrapporten för projekt APRI 10 publicerats. I slutrapporten redovisas resultat från KTH, CTH och internationella projekt vilka beskriver:

• härddegraderingsförloppet i reaktortanken,
• tankgenomsmältningsmode,
• kylbarhet av härdrester i inneslutningen,
• ångexplosionsfenomenet,
• kemiska fenomen i inneslutning och
• osäkerhetskvantifiering avseende utmaningar mot inneslutningen som sista barriär.

Uppföljningen av den internationella forskningen har möjliggjort utbyte av kunskap och erfarenheter och gett projektet tillgång till en stor mängd information och data om de haverifenomen som har stor betydelse för händelseförloppen vid svåra haverier. I förlängningen skapar detta en stabilare grund för att förutsäga, bedöma och hantera eventuella haverier med härdsmälta i svenska reaktorer.

APRI 10 slutrapport finns att läsa här, och kommer inom kort att kunna hämtas direkt från SSM:s hemsida som rapport SSM 2022:02.

APRI-forskning bidrog med avgörande kunskap i konstruktionen av en fungerande härdfångare för EPR. Detta framkommer i en längre artikel publicerad av Energiforsk med anledning av att reaktorn Olkiluoto 3 nyligen nådde första kriticitet.

Energiforsk publicerade i sitt senaste nyhetsbrev en grundlig genomgång av hela EPR-projektet, från det första samarbetsavtalet mellan Framatome och Siemens 1989 till idag när Olkiluoto 3 nyligen blev den senaste EPR-reaktorn att nå första kriticitet. EPR är en reaktor av typ Gen 3+ och bygger på tidigare tyska och franska reaktordesigner. Många års utvecklingsarbete har lett fram till förstärkta säkerhetssystem, utökat oberoende mellan system, funktioner och anläggningsdelar samt en del helt nya säkerhetskoncept. En av de mer uppmärksammade konstruktionsdelarna är den så kallade härdfångaren (eng. core catcher) vilken ska hantera en härdsmälta ifall en sådan trots de omfattande säkerhetslösningarna skulle uppstå. Härdfångaren på EPR är en konstruktion under reaktortanken som ska fånga upp härdsmältan, konditionera den till en lättflytande massa och sen transportera den till ett separat utrymme där den kyls under kontrollerade former.

Energiforsk beskriver att en rad internationella forsknings- och utvecklingsprogram startades för att lyckas konstruera härdfångaren. Till dessa program hörde bland andra COMAS (Corium on Material Surfaces), VULCANO (Versatile UO₂ Lab for Corium Analyzes and Observations) och ECOSTAR (Ex-Vessel Core Melt Stabilisation Research). Dessutom deltog Sverige i denna forskning genom experiment vid KTH. Här nämns att som del av APRI-programmet fann KTH i POMECO-projektet (POrous MEdia COolability) att kylningen av en härdsmälta förbättras med mellan 50 och 600 procent om smältan samtidigt kyls underifrån. Detta blev också en av principerna för den slutliga designen av härdfångaren där vatten strömmar ut över och under smältan i det separata utrymmet som nämndes ovan för att på så sätt nå en effektiv och välkontrollerad kylning.

Det är glädjande att se att forskargrupper som finansieras av APRI kan bidra med kunskap på mycket avancerad nivå som så småningom får tillämpning i verkliga reaktorkonstruktioner och bidrar till ökad säkerhet. Läs hela artikeln från Energiforsk här.